Att en sjö bedöms ha god ekologisk status innebär att det inte har några påtagliga miljöproblem och endast har obetydliga avvikelser från opåverkade naturliga så kallade referensförhållanden.
Klassificeringen av ekologisk status i ytvatten görs genom bedömning av tre grupper av kvalitetsfaktorer: biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska:
- Biologiska kvalitetsfaktorer ger ett mått på hur bra livet i vattnet mår. Finns de arter av växter och djur som borde finnas där och tillräckligt många? Fisk, bottenfauna (djur som lever på botten) och växtplankton är några parametrar som används i statusklassificeringen.
- De biologiska kvalitetsfaktorerna väger därför tyngst vid statusklassificeringen, det vill säga om växt- och djurlivet i ett vatten är bra är utgångspunkten att övriga kvalitetsfaktorer också är bra. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är till exempel ett vattens pH, ljusförhållanden och syrgasförhållanden.
- Hydromorfologiska faktorer talar om vilka fysiska förutsättningar vattenförekomsten har för att växter och djur ska kunna leva där. Vandringshinder, bottenstruktur och strömmar är några exempel.
Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
Här följer vi hur stor andel av sjöarna i kommunen som bedöms ha god ekologisk status. Bedömningarna görs inte varje år utan i flerårscykler, varför endast vissa år visas här.