Utsläppsbudget för Lidköping

FN:s Parisavtal och Lidköpings klimatmål och vägen dit

Lidköpings kommun har ett hållbarhetsprogram med tre prioriterade områden och ett antal målområden. Klimatmålet ligger under det
prioriterade området “Hållbar resursanvändning” vilket pekar på det centrala i miljöarbetet att sluta överutnyttja jordens resurser och istället stärka ekosystemen och skapa cirkulära energi- och materialkretslopp.

Lidköping kommuns klimatmål är att Lidköping som samhälle inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Det innebär att de faktiska utsläppen av växthusgaser ska minska till nära noll och de utsläpp som inte går att undvika ska balanseras av kolinlagring så att utsläpp och inlagring tar ut varandra, “inga nettoutsläpp”.

Lidköpings klimatmål är i linje med FN:s Parisavtal

Med målet inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 är Lidköping i linje med FN:s kilmatkonventions Parisavtal och vetenskapen bakom FN:s klimatpanel (IPCC). De pekar på att för att klara Parisavtalets temperaturmål måste den pågående globala uppvärmningen begränsas till max 2 grader och världen eftersträva att hålla den så nära 1,5 grad som möjligt. Globalt sett måste alla samhällen då i stort bli klimatneutrala, eller ha netto-nollutsläpp, senast runt mitten av seklet.

Det är inte bara slutmålet som är avgörande. Det är också vägen dit.

Hur stora klimatförändringarna blir avgörs av de ackumulerade utsläppen av växthusgaser över tid. Därför är det av stor betydelse att utsläppen kan minska nu och stadigt fortsätta minska kraftigt. FN:s klimatpanel har beräknat vad den kvarvarande utsläppsmängden är innan den globala genomsnittstemperaturen har ökat till 1,5 eller 2 grader. Den mängden kallas för en utsläppsbudget. Det är vad världen har att förhålla sig till. Varje land, kommun, företag och människa måste bidra, inklusive oss i Lidköping.

Professor Johan Rockström har formulerat en tumregel för denna globala utmaning. Halvera utsläppen varje decennium med början 2020. Han, hans kollegor och engagerade företag och organisationer pekar på vikten av att klara det genom att fokusera på att snabbt och på bredden exponentiellt skala upp alla de positiva lösningar som redan finns för klimatet som också ger större välbefinnande för alla på planeten. En nyckel är också att stärka planetens ekosystem.

Rättvist åtagande i uppdraget att ställa om samhället och klara klimatmålet

Världens länder har kommit överens att samhällsomställningen för att klara klimatkrisen ska genomföras ”så att det återspeglar rättvisa och principen om gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden”. Däremot står det inte i Paris-avtalet hur rättviseperspektivet ska tolkas.

Växthusgasbudget för Lidköping kommun som samhälle

Växthusgasbudget enligt WWF

Lidköpings kommun har tagit fram en utsläppsbudget för Lidköping som samhälle för att tydliggöra vad Lidköpings klimatmål innebär med ett rättviseperspektiv och hur utsläppen av växthusgaser behöver minska årligen till slutmålet inga nettoutsläpp 2045.

Vi har beräknat en växthusgasbudget enligt WWF:s internationellt erkända metod för rättvisa klimatmål i linje med vetenskapen och Parisavtalet (Science-Based Targets Network). Den omfattar alla växthusgaser och alla utsläppskällor. Metoden är enkel och transparent.

WWF:s rättviseprincip utgår från att alla kommuner i hela världen, oavsett förmåga, vill, kan och bör bidra efter förmåga och historia, till att halvera de globala utsläppen till 2030 och sedan fortsätta halvera varje decennium. WWF använder sig av FN:s Human Development Index (HDI) för att identifiera kommuner i länder, som Sverige, som ligger högt på HDI och därmed ska bidra med mer än de kommuner i länder, exempelvis många afrikanska länder, som ligger lågt på HDI. Svenska kommuner bör då bidra med en minskning på ca 64 % per decennium, dvs över 50 % per decennium. De kommuner som ligger lågt på HDI som får minskningsmålet satt till lägre än 50 %, ner till lägst 25%. Översatt till en årlig minskningstakt innebär det för svenska kommuner 8-9 % per år jämfört med föregående år.

Tolkning av Lidköpings växthusgasbudget

Vad innebär inga netto-utsläpp av växthusgaser 2045

Inga netto-utsläpp av växthusgaser 2045 innebär för Lidköpings del att utsläppen från fossila bränslen i princip helt behöver fasas ut så snart som möjligt och de kvarvarande utsläppen av växthusgaser ska vara så låga som möjligt, max 15 procent av utsläppen år 1990. Samtidigt ska de kvarvarande utsläppen balanseras med minst lika mycket och gärna mer i motsvarande ton kolsänkor. Kolsänkor eller kolinlagring kan vara av teknisk eller naturlig art.

En teknisk kolsänka är exempelvis infångning/avskiljning av biogen koldioxid från biobränsleeldade fjärrvärmesystem eller från anläggning för avfall till energi. Koldioxiden kan sedan lagras geologiskt. Kallas på engelska för BECCS – Bio-Energy Carbon Capture and Storage. Den kan också användas som en råvara till att tillverka andra produkter eller tjänster Carbon Capture and Utilization (CCU).

Naturlig kolsänka handlar om att förstärka naturliga kolsänkor i skog och mark i kommunen. Det kan också vara användning av biokol i mark. Även träbyggnader som förväntas stå i mer än 100 år bidrar, även om det inte är en permanent kolsänka.

FAKTA OM METODEN OCH KÄLLOR

WWF använder sin metod i stadsutmaningen One Planet City Challenge (OPCC). Metoden och beräkningsgången finns beskrivet av WWF i dokumentet: OPCC ASSESSMENT FRAMEWORK Technical document 2023. Avsnitt 3.1 OPCC 1.5 °C ALIGNMENT METHOD. Metoden är granskad och erkänd av den internationella organisationen Science-Based Targets Network.

Redovisningen av historiska utsläpp och utsläppsbudgeten enligt WWF:s metod följer den internationella standarden för hur kommuner bör beräkna, sammanställa och gruppera utsläpp av växthusgaser per år på kommunnivå – så kallad utsläppsinventering. Standarden används i många olika internationella sammanhang. Standarden heter: Global Protocol for Community-Scale Greenhouse Gas Inventories (GPC). Den är framtagen av tre stora internationella stadstödjande organisationer: World Resources Institute, C40 Cities och ICLEI – Local Governments for Sustainability. På så sätt får kommuner uppföljning, klimatmål och utsläppsbudget beräknade och redovisade på samma sätt.